Skjututbildning vid Karelska Brigaden

Karelska brigaden 3.7.2018 18.25
Pressmeddelande

Skjututbildningen vid Karelska brigaden arrangeras i enlighet med de normer som reglerar den utbildning som ges vid försvarsmakten. Vapen- och skjututbildningen styrs genom en föreskrift från huvudstabens utbildningsavdelning. I föreskriften fastställs vilken utbildning som skall vara gemensam för alla beväringar. För vapen- och skjututbildningens del innehåller föreskriften bestämmelser om målsättningar, vad eleverna förväntas lära sig samt hur många timmar som skall reserveras för skjututbildningen under de olika utbildningsperioderna (grundutbildningsperioden, specialutbildningsperioden och trupputbildningsperioden).

Grunderna för skjututbildningen

Arméns skjutprogram fastställer vilka skjutningar som skall genomföras under de olika utbildningsperioderna, målsättningen med skjutningarna samt hur de skall genomföras vid armén. Skjutningarna delas in i så kallade grundskjutningar som görs på skjutbana, stridsskjutningar som görs under skjutövningar samt för utbildningsgrenarna specifika specialskjutningar. Brigadens skjutbanor och skjutfältet i Pahkajärvi är väl lämpade för att genomföra skjutningarna på.

Soldatens grundläggande skjutskicklighet byggs upp genom övningar inom ramen för vapen- och skjututbildningen. Beväringarnas skjututbildning planeras vid grundenheterna som en progressiv helhet för varje utbildningsperiod. Helheten omfattar lektioner, övningar, grundskjutningar på skjutbana, inklusive övningar som imiterar den egentliga prestationen, samt stridsskjutningar. Utbildningen framskrider från formell utbildning till tillämpade övningar och situationsanpassade skjutningar.

Principer för genomförandet av skjututbildning (Ampumakoulutusopas 2018).

Skjututbildning under grundutbildningsperioden

Målet med vapen- och skjututbildningen under grundutbildningsperioden är att soldaten efter att ha genomgått utbildningen kan skjuta med stormgevär och hantera sitt vapen på ett säkert sätt.

Enligt de målsättningar som ställs på skjututbildningen under utbildningsperioden skall soldaten:

    • komma ihåg stormgevärets funktionsprincip
    • kunna använda och hantera stormgeväret på ett säkert sätt
    • känna till grunderna för ett bra skott och principerna för skjutövningar
    • kunna skjuta med stormgevär med minst tillfredsställande resultat (godkänt resultat i skjutskicklighetstestet, III – lka).
    • kunna hantera stormgeväret i enkla stridssituationer
    • kunna sköta sitt vapen (rengöra och smörja in vapnet)
    • behärska de säkerhetsföreskrifter som gäller vid grundskjutningar
    • behärska eldanvändning med sitt eget vapen och kunna fungera som enskild soldat och som en del av en patrull

Under grundutbildningsperioden skapar skjututbildningens lektioner, övningar i hur man hanterar vapnet, grundskjutövningar på skjutbana samt simulator- och stridsskjutningar en tillräcklig grund för och beredskap för situationsanpassade stridsskjutningar. För brigadens alla grundenheter genomförs stridsskjutningarna som en tredagars strids- och skjutövning, som vid sidan av stridsutbildningen indelas i en förberedande utbildning inför skjutningen samt en dagslång skjutövning. En skjutning som i patrullformation görs med skarp ammunition utgör för skjututbildningens del utbildningsperiodens höjdpunkt där man mäter hur väl utbildningens mål och målsättningar har uppnåtts.

En soldat under grundutbildningsperiodens stridsskjutning, redo att storma fram till nästa eldställning.

Till skjutningar som utförs på stridsfältet hör många nya element jämfört med grundskjutningar som görs på skjutbana. Det är svårare att upptäcka målen, valet av eldställning ökar i betydelse och skjutställningen skall byggas för en icke stationär eldställning på ett sådant sätt att skottverkan riktas mot målet. En ny faktor är också hur de övriga personerna som ingår i patrullen handlar, samt ens eget handlande som en del av patrullen.

För att prestationen ska kunna förbättras för att motsvara de krav som ställs på stridsfältet är det viktigt med feedback. Patrullen och de soldater som den består av får efter sin prestation feedback av chefen för skjutningarna. Vad man har lärt sig av feedbacken syns ofta på nästa prestation, då man inte heller längre spänner sig i onödan.

Den grundläggande skjutskickligheten utvecklas under veckorna i grundutbildningsperioden (Ampumakoulutusopas 2018).

Skjututbildning under special- och trupputbildningsperioden

Målet med specialutbildningsperiodens vapen- och skjututbildning är att soldaten efter utbildningen säkert skall kunna använda stormgevär i strid och kunna hantera grupp- och truppspecifika vapen på det sätt som den egna uppgiften förutsätter.

En soldat som har avlagt sin specialutbildningsperiod skall skickligt kunna hantera stormgevär, d.v.s. hanteringen skall vara säker och så effektiv som möjligt. Man strävar efter att upprätthålla den grundläggande skjutskicklighet som uppnåtts under grundutbildningsperioden genom att fortsätta med krävande grundskjutövningar på skjutbana.

Grundskjutövning i stridsutrustning.

Utöver att upprätthålla den grundläggande skjutskickligheten strävar man även efter att förbättra soldatens skjutskicklighet genom att på ett sådant sätt integrera skjututbildningen i stridsutbildningen att soldaten under förhållanden som motsvarar en stridssituation kan dra nytta av sin skjutskicklighet och det som soldaten lärt sig om vapenhantering.

I början av specialutbildningsperioden byggs truppen upp som en utbildningssammansättning och gruppcheferna tar ledningen över grupperna. Skjutningarna under specialutbildningsperioden ställer därmed krav på gruppchefens stridsledning och utgör viktiga utbildningstillfällen, både för gruppchefen och för truppen.

En soldat söker skydd och gömmer sig bakom ett träd som fanns längs rutten.

Målet med trupputbildningsperiodens vapen- och skjututbildning är att soldaterna säkert behärskar användningen av stormgevär i strid och att öva användningen av grupp- och truppspecifika vapen i trupproduktionssammansättning. Bara en del av brigadens truppenheter genomför infanteriskjutningar i plutonsammansättning,

Tekniska inlärningsmiljöer stöder skapandet av soldatens skjutskicklighet

Utöver traditionella inlärningsmetoder tillämpar man inom utbildningen vid Karelska brigaden idag även olika tekniska hjälpmedel och system. Ett sådant är till exempel EKO-AIMS, där man i en kopia av ett stormgevär har byggt in en laserbaserad simulatorsändare och ett målprisma som fångar upp signalen, eller en NOPTEL-utskjutningsanordning där man fäster en lasersändare och ett målprisma i pipan på stormgeväret. Ovannämnda simulatorers egenskaper stöder skjututbildningen eftersom utbildaren med hjälp av simulatorn kan se vart och hur eleven siktar och rätta till skjuttekniska fel under olika skeden av prestationen, till exempel vid efterriktningen. I framtiden kommer utbudet av simulatorer att utvidgas med en inomhussimulator. Den nya simulatorn erbjuder nya övningsmöjligheter, bl.a. i form av simulering av stridsskjutning och vapenhanteringsskjutningar.

Man kan alltså stöda utvecklingen av soldatens skjutskicklighet med hjälp av simulatorer som är avsedda för skjutträning. Skjutskickligheten sätts dock till slut på prov under de föränderliga och omväxlande omständigheterna som råder på stridsfältet. Simulatorsystemet KASI som simulerar dubbelsidig strid stöder genom dubbelsidiga stridsövningar utbildningen för omständigheter som liknar dem på stridsfältet.

En trupp får simulatorstödd feedback på sin prestation.

När man använder simulatorn för dubbelsidig strid, KASI, ikläs varje soldat en väst försedd med prismor som känner igen den laserstråle som avges när vapnet avfyras och vapnen förses med en lasersändare. Med den här kombinationen träffar skottet det ställe som soldaten skjuter mot. Fiendens väst registrerar träffen och meddelar att soldaten har stupat eller sårats. Simulatorsystemet för dubbelsidig strid omfattar även simulatorer för pansarvärns-, pansarfordons- och infanterivapen. Eftersom handlingarna sparas i systemet så att utbildaren kan hantera dem efteråt möjliggör simulatorsystemet för dubbelsidig strid också ur utbildningssynpunkt effektiv feedback för såväl truppens som den enskilde soldatens handlingar.

En virtuell utbildningsmiljö stöder övningarna.

Karelska brigaden tog 2017 i bruk en virtuell utbildningsmiljö för sin utbildningsverksamhet. Man kan inte ge egentlig skjututbildning i den virtuella utbildningsmiljön, men den kan användas för olika övningar som stöder hur man förnimmer omgivningen där den skjutskicklighet som uppnås genom fysisk utbildning skall tillämpas. Vapnens ballistiska egenskaper har efterliknats mycket detaljerat, bl.a. gällande deras genomslagsförmåga för olika material. Det här är egenskaper som till exempel simulatorn för dubbelsidig strid inte förmår efterlikna. Därmed gör den virtuella utbildningsmiljön det möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt åskådliggöra vapnets effekt på olika mål. En betydande faktor som bidrar till utbildningsresultaten är även hur man genom att använda olika utbildningsmiljöer kan dra nytta av olika sätt att lära sig och hur meningsfulla eleverna anser att de olika utbildningsmetoderna är. I huvudsak tycker eleverna att en väl genomförd och målinriktad utbildning i virtuell miljö är motiverande och givande. Den effektiva och omedelbara feedback som är möjlig i den här utbildningsmiljön är utan tvekan en faktor som förbättrar utbildningens resultat. Gemensamma och delade framgångar föder en positiv utbildningsspiral och stöder därmed inlärningen.

Skjututbildningen ut grundenhetens perspektiv (1. Pionjärkompaniet)

Ur skjututbildningens synvinkel sett är grundutbildningsperiodens viktigaste målsättning att alla får grundläggande skjuttutbildning genast i början av tjänstgöringen. När grunden är lagd kan vi börja öva på skjutbanan. Under den första dagen på skjutbanan övas ännu grundkunskap, t.ex. hur man siktar med vapnet. Men samma dag avfyras också de första skotten i liggande skjutställning. Tiden på skjutbanan bör utnyttjas så effektivt som möjligt, först för övningar som imiterar den egentliga prestationen och sedan för själva skjutövningarna. Det är också viktigt att genast ge feedback samtidigt som man kontrollerar träffarna och att skjuthandlingen kan rättas till så att den blir så riktig som möjligt. Hos oss ger både personalen och beväringscheferna feedback på skjutbanan.

Hur genomförs skjututbildningen i praktiken vid er enhet?

Tyngdpunkten i skjututbildningen har legat på grundutbildningsperioden där grunden för skjutskickligheten läggs. Redan under tredje dagen på skjutbanan börjar vi vanligen skjuta mot rörliga mål, eftersom det kunnande som uppnås genom de här skjutningarna utgör en förutsättning för att grundutbildningsperiodens situationsanpassade skjutningar under strids- och skjutövningen skall lyckas. För att feedbacken och utbildningen skall vara så individuell som möjligt, strävar vi efter att det skall finnas så många utbildare som möjligt på plats vid grundskjutningarna som görs på skjutbanan. Före grundutbildningsperioden börjar genomgår gruppcheferna en intensiv tvådagarsutbildning om skjututbildningen för att lära sig sin uppgift vid skjutövningarna.

Under special- och trupputbildningsperioderna har vi vanligen bara enstaka dagar på skjutbanan då vi upprätthåller och höjer kunskapsnivån genom mer situationsanpassade skjutövningar. I övrigt utgörs skjutövningarna under special- och trupputbildningsperioderna av stridsskjutningar, där den enskilde skytten övar sig på att fungera effektivt som en del av truppen och chefen övar sig på att leda sin trupp.

Hur används simulatorer i enhetens skjututbildning?

Vid 1. Pionjärkompaniet börjar vi använda Noptel-avfyringsanordningar genast efter att vi har gått igenom grunderna för hur man hanterar vapnet, d.v.s. under den andra tjänstgöringsveckan. Ungefär en grupp i gången får plats att skjuta med enhetens simulatorer. Det innebär att bataljonens enheter använder utrustningen i tur och ordning så gott som varje kväll ända fram till grundutbildningsperiodens skjutskicklighetstest. Vanligast är att beväringscheferna leder övningarna som äger rum kvällstid. Ibland används Noptel-avfyringsanordningarna också i utbildningen under dagtid, till exempel i samband med utbildning vid olika kontroller som sker i enhetens utrymmen. Vi använder utrustningen främst under grundutbildningsperioden och med hjälp av den kan vi göra enhetens skjututbildning mer effektiv och underlätta byggandet av enhetens prestationsförmåga.

Joukko-osasto Kouvola, Vekaranjärvi