Hoppa till innehåll

Mörkerflygutbildningen - en del av helikoptersystemets prestationsförmåga

Uttis jägarregemente
Utgivningsdatum 26.3.2019 12.44 | Publicerad på svenska 27.3.2019 kl. 13.29
Nyhet

Förmågan att flyga i mörker spelar en central roll, inte bara för den militära flygverksamheten, utan också för stöd till andra myndigheter. Detta kan ses tydligt vid utbildningen av helikopterpiloter vid Uttis jägarregemente. Målsättningen är att producera internationellt högklassig yrkesskicklighet och prestationsförmåga.

Förmågan att flyga i mörker har blivit allt viktigare vid nationella och internationella uppdrag, samt vid helikopteroperationer som genomförs tillsammans med andra myndigheter. Samtidigt har tyngdpunkten i helikopterbesättningens utbildning förskjutits allt mer i riktning mot flygutbildning som sker i mörker.

I militära operationer är det svårare att upptäcka en helikopter på natten eller i dåliga väderförhållanden än på dagen. Det är också svårare att rikta verkan mot en helikopter när sikten är dålig. Genom att utnyttja mörkret kan man stärka överraskningsmomentet i helikopterverksamheten, vilket i många situationer förbättrar förutsättningarna för att operationerna skall lyckas.

Även uppdrag som beordras för att stöda andra myndigheter måste kunna genomföras oberoende av vilken tid på dygnet det är. Att stärka prestationsförmågan i mörker stöder således hela samhället även under fredstid. Till exempel vid efterspanings- och räddningsuppdrag utgör en helikopter som kan operera i mörker och en yrkesskicklig besättning den bästa möjliga kombinationen. Helikopterbataljonen upprätthåller beredskap att stöda andra myndigheter dygnet runt.

Hjälp av förstärkt ljus

Den engelska termen för de bildförstärkare som används i försvarsmaktens helikoptrar är Night Vision Device, NVD. De hjälmmonterade bildförstärkarna ser ut som kikare och kallas för Night Vision Goggles, NVG. I NH90-helikoptrarna används ett integrerat hjälmmonterat displaysystem, Helmet Mounted Sight and Display, HMSD, som gör att piloten utöver ljusförstärkarbilden även kan se flygdata direkt på visiret.

Med hjälp av bildförstärkare kan man göra observationer om omgivningen även i mycket bristfälliga ljusförhållanden. Bildförstärkarnas funktion bygger på att de förstärker den svaga mängd ljus som finns på natten på ett sådant sätt att människans öga kan uppfatta det. Bildförstärkaren förstärker existerande synligt ljus och omvandlar för människan osynlig kortvågig infraröd strålning till synlig våglängd. Bilden som bildförstärkaren ger är tvåfärgad och består vanligen av olika gröna nyanser.

Bilden som bildförstärkaren ger är tvåfärgad och består vanligen av olika gröna nyanser

Med hjälp av ljusförstärkare kan man endast bilda sig en uppfattning om omgivningen med hjälp av skillnaden i ljusstyrka mellan olika objekt. Det är svårt att urskilja detaljer och uppskatta avstånd, vilket innebär att piloterna måste förlita sig på den flygövervakningsutrustning som finns i förarkabinen när de flyger. Eftersom synfältet också är ganska smalt kräver det övning att kunna rikta blicken rätt.

Mörkerflygutbildningen inleds utan extra utrustning

Mörkerflygutbildningen inleds då piloterna ännu är kadetter vid Försvarshögskolan. Inom ramen för flygutbildningsprogrammet HH1 som genomförs med MD500-helikoptrar vänjer sig piloterna först vid att flyga i mörker utan att använda bildförstärkare. Man flyger enbart med hjälp av helikopterns strålkastare med synligt ljus och det ljus som syns från marken. Under det första utbildningsskedet lär sig kadetterna att använda flygövervakningsutrustningen och hur viktig denna är för att upprätthålla lägesmedvetenheten i mörker.

Bildförstärkare börjar man använda i flygutbildningsprogrammet HH2, efter att man utexaminerats som löjtnant. Målsättningen är att utbilda piloterna så att de säkert och effektivt kan använda ljusförstärkare med MD500-helikoptrar. I flygutbildningsprogrammet HH2 ingår att kunna hantera helikoptern vid grundläggande flygning, i en nödsituation och vid landning i terrängen. I utbildningsprogrammet övar man också orientering med NVG-utrustning.

Piloternas mörkerflygutbildning fortsätter när man övergår till att flyga med NH90-transporthelikoptrar. NH90-helikoptrarnas moderna utrustning gör det möjligt att flyga i nästan alla väder- och ljusförhållanden och alla tider på dygnet. I enlighet med NH-flygutbildningsprogrammet övar man först nattflygning med NH90-simulator varefter man omsätter det man lärt sig i praktiken i förarkabinen på en riktig helikopter. Med NH90-helikoptrar kan man operera i mörker både med traditionell NVG-utrustning och med HMSD-hjälm som är integrerad i helikopterns system. Med HMSD kan piloten samtidigt följa med vad som händer utanför förarkabinen och hålla koll på flygövervakningsutrusningen med hjälp av den symbolik som projiceras på ljusförstärkarens bild.

Piloternas mörkerflygutbildning fortsätter när man övergår till att flyga med NH90-transporthelikoptrar

Mörkerflygutbildningen framskrider med NH90-helikoptrar från att först omfatta en enskild helikopter och sedan operation i flygavdelning där flera helikoptrar ingår. De metoder som används på natten skiljer sig från dem som används dagtid och helikopterbesättningen bör fästa större vikt vid planering och genomförande av flyguppdragen. I synnerhet när man opererar i större avdelningar bör alla besättningar känna till och tillräcklig väl behärska de metoder som används.

Övningar och flygutbildning

Helikoptrar från Uttis jägarregemente deltar varje år i olika militära övningar runt om i Finland. Vidare stöder helikoptrarna andra säkerhetsmyndigheters övningar, och vid behov även riktiga uppdrag. I samband med övningarna kan flygningarna ske under alla tider på dygnet - i städer, tätorter eller ute i glesbygden.

Den egentliga mörkerflygutbildningen ordnas enligt en på förhand uppgjord veckoplan. Vårens utbildning inleds vanligen under andra halvan av januari och pågår fram till slutet av april. Efter högsommarens ljusa kvällar och nätter fortsätter utbildningen igen i slutet av augusti och pågår fram till december. Under utbildningsveckorna strävar man efter att börja flyga genast då mörkret sänker sig och att avsluta flygningarna då de planerade flygpassen har genomförts.

Målsättningen med mörkerflygutbildningen är att helikopterbesättningarna skall vara tillräckligt yrkesskickliga för att kunna utföra beordrade flyguppdrag under alla förhållanden - även i nattens mörker.

´