Hoppa till innehåll

Simulatorutbildning i klassrummet och i terrängen

Army Academy
Utgivningsdatum 4.3.2019 0.01 | Publicerad på svenska 4.3.2019 kl. 8.46
Nyhet
En utbildare ger beväringarna feedback genast efter terrängövningen vid Pahkajärvi skjut- och övningsområde. Soldaternas rörelser och handlingar sparas i systemet för dubbelsidig strid. Tillsammans tittar man igenom övningen på en elektronisk skärm - och lär sig av sina misstag och lyckade prestationer.

Arméns Kompetenscenter för simulatorverksamhet finns vid Markstridsskolans Utbildningscenter. Armén fattade beslut om att grunda centret 2016 och verksamheten inleddes i början av 2017. Under de två första verksamhetsåren har Kompetenscentret för simulatorverksamhet bland annat producerat en virtuell utbildningsmiljö för försvarsmakten.

"Den virtuella utbildningsmiljön omfattar 32 klassrum på 20 orter. Tre av dessa är för Gränsbevakningsväsendet. I klassrummen finns totalt ca 1250 datorer som är försedda med programvara för virtuell stridsutbildning, d.v.s. Virtual Batte Space (VBS)", berättar biträdande chefen för Kompetenscentret för simulatorverksamhet, major Mika Kärsämä.

I civila ögon ser programvaran ut som ett helt vanligt dataspel, men det hjälper till med stridsutbildningen. Med hjälp av simulatorerna kan soldaterna öva uppgifter flera gånger.

"Simulatorerna gör det möjligt att genomföra många repetitioner snabbt och säkert. Vidare gör de virtuella simulatorerna det möjligt att öva i områden där man av praktiska orsaker inte kan vara på riktigt."

På så sätt stör övningarna inte civilsamhället och civilsamhällets funktioner begränsar inte övningarna.

"Med hjälp av simulatorerna kan vi använda även sådana prestationsförmågor, bl.a. vapen och fordon, som inte alltid är tillgängliga vid andra övningar", berättar Kärsämä.

Kouluttaja antaa varusmiehille palautetta heti maastoharjoituksen päätteeksi Pahkajärven ampuma- ja harjoitusalueella. Sotilaiden liikkeet ja toiminta tallentuvat KASI-järjestelmään. Harjoitus katsotaan yhdessä sähköiseltä näytöltä -ja otetaan opiksi virheistä ja onnistumisista.

Virtuell utbildning används på olika sätt vid olika truppförband och vid de olika försvarsgrenarna, d.v.s. vid armén, marinen och flygvapnet. På många ställen används virtuell utbildning för att ge utbildning i sådant som det inte skulle vara realistiskt möjligt att ge utbildning i på annat sätt. På vissa ställen börjar man med att öva funktioner virtuellt och därefter fortsätter man övningarna i skogen.

Misstag och lyckade prestationer sparas

Utöver klassrummen och datorerna har Kompetenscentret för simulatorverksamhet även producerat bl.a. ett simulatorsystem för dubbelsidig strid (KASI) för försvarsmakten. Det fungerar så att när soldaten ska på terrängövning tar han eller hon på sig en simulatorväst och en mottagare som fästs på hjälmen. Med hjälp av anordningarna för dubbelsidig strid får soldaten information om bl.a. träffar eller skott som gått nära målet.

Efter övningen får soldaterna feedback av utbildaren. Simulatorsystemet för dubbelsidig strid har sparat varje enskild soldats rörelser och handlingar. Genast efter övningen, ute i terrängen, tittar man på övningsförloppet på en elektronisk skärm. Soldaterna lär sig både av sina misstag och av lyckade prestationer.

Vid Markstridsskolan använder beväringar, reservister och yrkesmilitärer simulatorer, bl.a. systemet för dubbelsidig strid.

Reserviläinen maastoharjoituksessa Kasi-järjestelmän varustuksessa.

En reservist iklädd utrustning för dubbelsidig stridssimulator, bl.a. en mottagare som fästs på hjälmen. Bilden är tagen under Markstridsskolans övning vid Taipalsaari skjut- och övningsområde hösten 2018.

Simulatorn ersätter inte utan kompletterar

Simulatorsystemet för dubbelsidig strid och andra simulatorsystem kompletterar traditionella utbildningsformer. Simulatorer används i klassrum, under terrängövningar och även vid så kallade slutövningar, där beväringarna testar sina kunskaper som avslutning på beväringstjänstgöringen.

"Simulatorsystemet för dubbelsidig strid används ca 100 dagar per år. Man bör dock komma ihåg att inte heller det här utbildningsredskapet ersätter alla andra utbildningsmetoder", betonar biträdande chefen för Arméns Kompetenscenter för simulatorverksamhet, major Mika Kärsämä.

Lägre kostnader en biprodukt

Simulatorer möjliggör allt mer realistiska utbildningsmiljöer. Om de används på rätt sätt ger de även betydande kostnadsinbesparingar. Lägre kostnader har dock inte varit något självändamål.

"Inga simulatorer har anskaffats för att spara pengar. Kostnadsinbesparingarna har varit en biprodukt", berättar Kärsämä.

Kompetenscentret för simulatorverksamhet utför även lednings-, planerings-, expert- och beredningsuppgifter för många olika projekt. Centret leder planeringen och genomförandet av arméns simulatorverksamhet.

"Vidare deltar vi i genomförandet av försvarsmaktens simulatorprojekt", berättar major Kärsämä.

Centret har verksamhet på flera olika orter: Lednings- och forskningsenheten finns i Villmanstrand som en del av sitt truppförband, d.v.s. Markstridsskolan. Simulatoravdelningen för dubbelsidig strid finns i Säkylä i anknytning till Björneborgs brigad och Avdelningen för virtuell utbildningsmiljö i Hattula i anknytning till Pansarbrigaden.

Hurdana projekt pågår för tillfället vid Kompetenscentret för simulatorverksamhet?

"Bland annat ett projekt för utvidgning av simulatorverksamheten (SILLA), som består av två delprojekt: "Skyttesimulator för inomhusbruk" och "Kommendörs- och stabssimulator 2". Anskaffningen av skyttesimulatorer för inomhusbruk inleds i år (2019). Projektet leds av Huvudstabens utbildningsavdelning och jag fungerar som projektchef för båda projekten, berättar biträdande chefen för Kompetenscentret för simulatorverksamhet", major Kärsämä.

´"Ett betydande forskningsprojekt som pågår för tillfället är arbetet med att uppdatera arméns skjutprogramvara, där även planeringen av simulatoranvändningen som en del av skjututbildningen ingår."

Simulatorer har använts kontinuerligt redan under flera års tid både inom armén och hela försvarsmakten. Simulatorkompetens i sig är inget nytt i Finland, men den utvecklas och utvidgas hela tiden och allt mer effektivt.

 

 

´