Den anställda personalens kompetensutveckling

Markstridsskolan 30.6.2017 8.09
Pressmeddelande

För att kunna reagera på kontinuerliga förändringar i verksamhetsmiljön krävs av armén och dess personal förmåga att lära sig nytt, utveckla verksamheten och förnya sig. Den anställda personalens kompetensutveckling förutsätter att man kan tillämpa flera olika metoder för att skapa ny kunskap samt fördjupa, bredda och uppdatera redan existerande kunskap och kompetens. Gemensamt för allt detta är att kunskapen och kompetensen utvecklas utgående från organisationens behov i enlighet med de krav som personens nuvarande eller kommande arbetsuppgift ställer. Kompetensutvecklingen sker målinriktat och planenligt. Kompetensutvecklingens centrala metoder utgörs av utbildning, lärande i arbetet, handledning och inskolning.

Kompetensutvecklingen för arméns anställda personal bygger på försvarsmaktens personalstrategi, huvudstabens normer samt de krav som arméns vapenslag och deras utvecklingsprogram ställer. Personalstrategin innehåller de strategiska krav och målsättningar på lång sikt som gäller för personalens kompetensutveckling. I huvudstabens normer gällande kompetensutveckling fastställs målsättningar, strukturer och huvudprinciper för kompetensutvecklingen. Enligt försvarsmaktens personalstrategi är kompetens en helhet som består av information, kunnande, värderingar och attityder, och som kan tillämpas för att uppnå önskade målsättningar. Målsättningen med den anställda personalens kompetensutveckling inom försvarsmakten är att säkerställa personalens kompetens för sina uppgifter under undantagsförhållanden och normala förhållanden så att försvarsmaktens prestationsförmågor kan verkställas. Utgående från personalstrategin byggs personalens yrkeskompetens genom grundutbildning som håller hög kvalitet, lärande i arbetet i olika situationer och uppgifter, genom att lära sig av förmän, underordnade och kollegor samt genom fortbildning.

Utgångspunkten för kompetensutvecklingen för arméns anställda personal är arméns lagstadgade uppgifter, som är: försvaret av Finlands landområden, stöd till andra myndigheter i uppgiften att trygga samhällets vitala funktioner och deltagande i beordrade krishanteringsuppdrag. Genom ledarskap bakas arméns grundläggande uppgifter alltid in i enskilda arbetstagares uppgifter. De kunskaper och den kompetens som krävs för att utföra dessa uppgifter säkerställs genom att upprätthålla och utveckla systemet för kompetensutveckling. Arméns förvaltningsenheter ansvarar för planering och genomförande av sin personals kompetensutveckling. På individnivå bygger kompetensutvecklingen på de utvecklingssamtal som hålls varje år. Vid utvecklingssamtalet diskuterar den anställda och dennes förman behovet av kompetensutveckling samt olika sätt att genomföra denna, och gör upp en plan för hur den nödvändiga kompetensen kan uppnås.

Armén sysselsätter en brokig skara yrkesfolk vars uppgifter och utbildning kan variera mycket. Detta sätter sin prägel på den anställda personalens kompetensutveckling. Vid sidan av den militära personalen arbetar även många civila vid armén. Till personalen hör bl.a. civila experter eller specialofficerare som har rekryterats för att de genom sin utbildning och erfarenhet besitter sådan kompetens som är viktig för organisationen. Det rör sig om sådan kunskap och kompetens som det inte skulle vara ändamålsenligt för försvarsmakten att producera själv utan som det lönar sig att rekrytera utifrån. När det gäller kompetensutveckling för dessa experter ligger tyngdpunkten på att skapa förståelse för försvarsmaktens verksamhetsmiljö och verksamheten under undantagsförhållanden. När det gäller den militära personalen bygger kompetensutvecklingen på de utvecklingskrav som den egna arbetsuppgiften ställer.

Enligt försvarsmaktens personalstrategi skapas grunden för den anställda personalens kunskap och kompetens genom högklassig undervisning och utbildning som håller hög kvalitet. Förutom personalens mångsidiga arbetsuppgifter är även det faktum att armén är försvarsmaktens största utbildningsorganisation ett av dess särdrag. I egenskap av arbetsgivarutbildare utbildar armén själv sin personal. Därmed är det möjligt att på förhand identifiera de uppgifter som de studerande kommer att placeras i efter utbildningen. Som ett resultat av detta kan kunskapskraven lättare fastställas mer ingående än till exempel vid civila läroanstalter. Det faller sig naturligt att arbetslivet och utbildningen är nära förknippade med varandra.

Arméns utbud av kompetenshöjande utbildning och personalens utvecklingsbehov sammanförs till en plan som ligger till grund för reservering av nödvändiga resurser och för att trygga den kompetensutveckling som vapenslagets ledning förutsätter. Arméns försvarsgrensskola, Markstridsskolan, genomför största delen av arméns kompetenshöjande utbildning och ger även högklassig officersutbildning. Man kan säga att alla arméns arbetstagare i något skede av sin karriär utvecklar sina egna kunskaper och sin kompetens vid Markstridsskolan. Arméns personal studerar också ofta vid försvarsmaktens övriga militära skolor och kompetenscenter.

I allmänhet består en officerskarriär av växelvis studier och arbete ända fram till pensioneringen. Beroende på vilken utbildningsnivå som eftersträvas studerar en officer mellan sex och åtta år av sin karriär med inriktning på examen. Utöver detta avlägger officerarna, beroende på vapenslag och arbetsuppgifter, ett varierande antal kompletterande utbildningar. Även de övriga personalgruppernas kompetensutveckling är så planerad att inlärningen fortsätter progressivt under hela karriären. Underofficerarnas utbildningssystem bygger på den kompetensutveckling som på olika nivåer krävs under normala förhållanden och undantagsförhållanden, varvid utbildningen och karriären går framåt hand i hand. För högutbildade civila och specialofficerare har en egen utbildningsväg stakats ut, där målsättningen är att trygga den ovannämnda förståelsen för försvarsmaktens verksamhet i normala förhållanden och under undantagsförhållanden.

Genom grundutbildningen och den kompetenshöjande utbildningen kan vi svara på en betydande del av yrkeslivets kompetenskrav, men dock inte alla. En stor del av kompetensutvecklingen sker i arbetet och genom att lära sig av andra. Inlärning i arbetet sker både planerat och oplanerat. Båda sätten är viktiga, men bara genom planering kan vi säkerställa att den för organisationen viktiga kompetensen verkligen uppnås. Planenlig inlärning i arbetet tillämpas vid armén i synnerhet för att skapa sådan kompetens som är förvaltningsenhetsspecifik och bygger på skolning som gäller den egna truppens specialmateriel. För detta ändamål har man vid arméns förvaltningsenheter byggt upp ett system för inlärning i arbetet. Inlärning i arbetet sker förutom i hemlandet även internationellt. Deltagande i krishanteringsoperationer erbjuder personalen möjlighet att utveckla uppgiftsspecifik kompetens som behövs för att sköta sina uppgifter och på ett mer allmänt plan utveckla sina språkkunskaper, samt beredskapen att planera och genomföra multinationella operationer och ger erfarenhet av att verka i krigs- och kriszoner.