Noll allvarliga olyckor – Nato-storövningen Cold Response 26 avslutades

Den internationella Nato-övningen Cold Response 26 som hölls i norra Finland har avslutats utan allvarliga olyckor. Operationen med tusentals soldater och hundratals fordon genomfördes framgångsrikt i Lapplands krävande vintermiljö, vilket visade alliansens förmåga att upprätthålla en hög säkerhetsnivå under extrema förhållanden.

Bakom övningens framgång låg en ovanligt omfattande förhandsplanering och en kontinuerlig, stegvis riskbedömning. I centrum för säkerhetsledningen stod samarbetet mellan myndigheter, där sjukvården, räddningstjänsten och polisen arbetade sömlöst tillsammans med en militär organisation.

– I en så omfattande övning är säkerheten resultatet av planering, utbildning och upprätthållande av kontinuerlig lägesbild, berättar Försvarsmaktens tjänstesäkerhetsofficer, major Juha Hirsimäki.

Trafik och föränderliga väderförhållanden de största utmaningarna

Den största risken i övningen identifierades som trafik på allmänna vägar, särskilt under koncentrationer av trupper och återmarscher. För att säkerställa säkerheten skickades marschkolonnerna stegvis och trafiken dirigerades av finsk-svenska gemensamma patruller. Riskhanteringen försvårades av Lapplands opålitliga väder, eftersom regnet mjukade upp vägbanan och förvandlade snövallar till farlig blötsnö.

Som en annan betydande risk framhölls verksamheten i övningsområdet med mjuk och mossig terräng. Smältande bäckar och mosseunderlag under det tjocka snötäcket överraskade en del av de mekaniserade styrkorna som inte var vana vid arktisk terräng.

"På naturens villkor men inte under dess nåd"

Arktiska förhållanden kräver hög grundkompetens av militär personal. Våt snö, hård vind och fukt utsatte personalens operativa kapacitet för påfrestning. Minskad operativ kapacitet ökar risken för felbedömningar avsevärt.

– I det arktiska området måste man agera enligt naturens villkor men inte på dess nåd. Soldaterna måste veta och känna till hur man håller sig varm och torr samt hur man kan torka utrustningen, betonar kapten Ari Järveläinen, arbets- och tjänstesäkerhetschef vid Jägarbrigaden.

Säkerheten förstärktes även tekniskt. Eftersom skuggområdena för GSM- och Virve-näten i de norra delarna av Rovajärvi försvårade nödsändningar, organiserades tillfälliga stödstationer i området under övningen för att säkerställa omedelbar hjälp.

Sömlös luftrumskontroll och räddningsberedskap

Den intensiva flygverksamheten samordnades med civil luftfart genom noggrann koordinering. Säkerheten säkerställdes genom ständig beredskap för räddningsinsatser. Försvarsmaktens helikopter stod i beredskap i Rovaniemi, och dessutom var två svenska helikoptrar redo för räddningsuppdrag.

Flygsäkerheten baserades i stor utsträckning på interoperabilitet mellan NATO-länderna. Gemensamma standarder och metoder säkerställde att utrustning och personal från olika länder fungerade enhetligt.

– Åren av erfarenhet i krävande förhållanden har format de tekniska systemen samt procedurerna till att fungera effektivt. När det behövs stöder vi allierade som kommer från andra håll med utrustning och vår yrkesskicklighet, berättar flygsäkerhetschef Pasi Luoma-aho.

Gemensam säkerhetskultur

Mångnationalitet beaktades genom att jämföra olika länders säkerhetsföreskrifter och välja den strängaste möjliga bestämmelsen för användning. Safety Officer Course som hålls i Finland har under flera år enhetliggjort säkerhetsåtgärderna i Norden och hos andra allierade.

– De åtgärder för hantering av de mest centrala säkerhetsriskerna, en anmälningsprocedur med låg tröskel, en realtidslägesbild, omedelbara korrigerande åtgärder och övningstruppernas inställning möjliggjorde en säker övningsmiljö, vilket gjorde att allvarliga olyckor undveks under hela övningen, berättar Hirsimäki.