Flygvapnet deltar i Natos luftbevakningsuppgifter i Island
Finska F/A-18 Hornet-jaktplan övervakar och tryggar Islands luftrum för första gången under Finlands Nato-medlemskap i februari 2025.
Uppgifterna inom Natos kollektiva försvar i fredstid är en viktig del av Natos grundtanke, enligt vilken alla allierade förbereder sig på att stödja varandra i genomförandet av avskräckning och försvar. Natos kollektiva luftförsvar i fredstid sköts genom Air Policing och Air Shielding-uppgifter. Air Policing-verksamheten betyder att alla allierades flygvapen sörjer för övervakningen och tryggandet av luftrummet inom hela alliansens område. Air Shielding-verksamheten består av en ökad närvaro och övningsverksamhet av jaktplan och luftvärnstrupper i Natos östra medlemsländer.
Island har inget eget flygvapen utan de andra Nato-länderna sörjer för Islands fredstida beredskapsbehov genom luftbevakningsuppgifter. Finland deltar i Natos Air Policing-uppgifter i Island (NATO Icelandic Air Policing) för första gången som Nato-medlem i början av året 2025 med fyra F/A-18 Hornet-jaktplan och 50 soldater.
‒ Finlands deltagande i luftbevakningen i Island förstärker Natos närvaro i norr och är ett konkret uttryck för nordiskt samarbete samt det finska flygvapnets förmåga att utföra uppdrag i hela Nato-området. Norges och Danmarks flygvapen har deltagit regelbundet i luftbevakningen i Island och därför är det en logisk uppgift även för Finland. Beaktandet av det nordliga områdets strategiska betydelse i Nato är också förenligt med Finlands mål, konstaterar kommendören för Flygvapnet, generalmajor Timo Herranen.
‒ Målet för Flygvapnet är att skaffa erfarenhet om operativ incidentberedskap i Island som en del av Natos Air Policing-verksamhet samt att utveckla Flygvapnets Nato-integration och förmågan att skicka en jaktplansavdelning till en flygbas i de allierade länderna. Förra sommaren opererade Flygvapnet i Rumänien i Natos södra riktning. Nu tar vi vår tur i norr och visar att vi är en aktiv, ansvarsfull och professionell allierad, fortsätter Herranen.
Finska jaktplan i incidentberedskap i Keflavík flygbas
Islands utrikesministeriets försvarsavdelning ansvarar för landets försvar. Den isländska kustbevakningen opererar Keflavíks flygbas och huvudledningscentral samt radar- och kommunikationsstationer runt om i Island.
Den finska jaktplansavdelningen, som består av stampersonal, stödjer sig på Keflavík flygbas ca 50 km från Islands huvudstad Reykjavík. Lapplands flygflottilj bär huvudansvaret för Finlands deltagande, men personal från Flygvapnets andra truppförband är också med i avdelningen. Det nödvändiga värdlandsstödet på plats kommer att ordnas av Keflavík flygbas.
Transporten av avdelningens materiel och personal samt F/A-18 Hornet-jaktplanens förflyttningsflygningar från Finland till Island genomförs under januari 2025. Multinationella luftoperationscentrumet i Uedem (Combined Air Operations Center Uedem, CAOC Uedem), som är underställt Alliansens lufttaktiska ledning (Allied Air Command, AIRCOM), ordnar i slutet av januari ett certifieringsevenemang, varefter den finska jaktplansavdelningen kommer att börja operativ luftbevakning i Island.
De finska jaktplanen kommer att vara i incidentberedskap (Quick-Reaction Alert, QRA) i Island tre veckor i februari 2025 i nära samarbete med den isländska personalen vid huvudledningscentralen i Keflavík. I QRA-tjänsten beväpnas F/A-18 Hornet-jaktplanen med jaktrobotar, kanoner och egenskyddssystem. Planens utrustning i Island är densamma som i uppgifter av övervakning och tryggande av luftrummet i hemlandet. Jaktplanen och huvuddelen av personalen återvänder till Finland i slutet av februari och avdelningens materiel under mars.
Luftbevakningen i Island är den tredje Nato-uppgiften för Flygvapnets jaktplan. Finska F/A-18 Hornet-jaktplan var med i att trygga Natos toppmöte i Vilnius i Litauen redan i juli 2023. Den första långvariga Nato-uppgiften genomfördes under sommaren 2024, när Finland deltog i Air Policing och Air Shielding -verksamheten i Rumänien under två månader.
