Specialtrupper utbildas vid hundraårig flygbas

Uttis jägarregemente 6.7.2018 15.25
Pressmeddelande

Uttis flygbas har under sin hundraåriga existens varit en betydelsefull ort för den militära luftfartens utveckling i Finland och den har spelat en viktig roll i försvarsmaktens specialtruppers historia. Uttis jägarregemente, som i nuläget ansvarar för flygbasen, för vidare sina föregångares ärbara traditioner genom att hålla sin prestationsförmåga och beredskap på hög nivå.

 
Förberedelserna för att grunda Uttis flygbas inleddes i april 1918 då Mannerheim, vid tidpunkten general av kavalleriet, gav order om att grunda en flygbas i Uttis genast då det är möjligt. Den 10.5 hade det gått jämnt hundra år sedan man började röja mark för flygplatsen. De första flygplanen flyttades till basen i juni 1918 och ända sedan dess har det i Uttis bedrivits militär luftfart. Flygbasens namn har ändrats otaliga gånger under årens lopp. Den sista av flygvapnets enheter som placerades i Uttis var Flygtransportdivisionen, som fungerade vid basen fram till slutet av år 1996.

Uttis jägarregemente etablerades den 1.1.1997 genom en sammanslagning av den på 1960-talet grundade Fallskärmsjägarskolan, flygvapnets Helikopterflottilj och Militärpolisskolan. År 2001 omorganiserades Helikopterflottiljen till Helikopterbataljonen. Specialjägarbataljonen grundades 2005.

I nuläget hör följande enheter till Uttis jägarregemente; staben, Helikopterbataljonen, Specialjägarbataljonen, Stödkompaniet och Underhållscentralen. Försvarsmaktens specialtruppers marina element, Avdelningen för specialoperationer, produceras och upprätthålls av Kustbrigaden vid marinen. Under undantagsförhållanden ingår Avdelningen för specialoperationer i Uttis jägarregementes sammansättning.

Under undantagsförhållanden anpassas regementets sammansättning i enlighet med uppgiften och situationens krav. Sammansättningen kan förstärkas med specialtruppsreserven då beredskapen höjs.

Försvarsmakten tryggar Finlands territorium genom armén, marinen och flygvapnet samt prestationsförmågor som är gemensamma för hela försvarssystemet. Specialtrupperna utgör en del av de gemensamma prestationsförmågorna. Specialtrupperna används i alla beredskapslägen och bidrar till alla av försvarsmaktens fyra uppgifter, av vilka den viktigaste är det militära försvaret av Finland.

Uttis jägarregemente har som sin viktigaste uppgift att verkställa försvarsmaktens specialoperationer för det militära försvaret av Finland, för stöd till andra myndigheter och för internationell verksamhet. Specialoperationerna är operationer som hör samman med det nationella försvaret och den nationella säkerheten. Målsättningen med specialoperationerna är att nå effekt på strategiskt operativ nivå. De verksamhetsmetoder som används under dessa operationer är inte typiska för övriga trupper, men de förutsätter nästan alltid samverkan med andra trupper. Specialoperationerna genomförs av specialtrupper och de kan genomföras i alla beredskapslägen både i Finland och utomlands.

Prestationsduglig Specialjägarbataljon

Soldaterna i Specialjägarbataljonen har frivilligt sökt sig till sina uppgifter, de har valts ut noga och fått djupgående utbildning och de har bästa möjliga utrustning till sitt förfogande. Soldater som psykiskt, fysiskt, militärt och etiskt håller hög nivå utgör kärnan i specialtruppernas verksamhet.

Specialtruppernas vassaste prestationsförmåga består av anställd personal. Man började utbilda personal till specialjägaruppgifter i början av det här årtusendet. De yrkeskunniga specialtrupperna har befäst sin plats som en pålitlig och kompetent samarbetspartner, inte bara inom försvarsmakten utan även för andra myndigheter och internationella samarbetspartner. Vid sidan av spetssoldaterna har den kompetenta och motiverade personalen även stor betydelse genom att fungera som chefer, utbildare och utvecklare. De investeringar som görs i personalen ger således mångfaldig avkastning för specialjägarnas prestationsförmåga.

Fallskärmsjägarkompaniet utbildar beväringar till soldater för mentalt och fysiskt krävande spanings- och stridsuppgifter i specialtrupperna. Fallskärmsjägarna får förutom grundutbildning för krigsmän, vapen- och skjututbildning samt utbildning i fallskärmshopp även helikopter-, vattendrags- och överlevnadsutbildning. Spanings- och stridsutbildningen ger färdigheter att fungera både i terrängen och i bebyggda områden, i krävande väderförhållanden samt under alla tider på året och dygnet. På grund av de krävande krigstida uppgifterna och den omfattande utbildningen utbildas alla fallskärmsjägare till underofficerare. Omkring en femtedel av alla fallskärmsjägare utbildas till reservofficerare på Fallskärmsjägarkompaniets egen reservofficerskurs.

Fallskärmsjägarutbildningens centrala målsättning är att producera en motiverad och välutbildad specialtruppsreserv för de krigstida trupperna. Regelbundna repetitionsövningar utgör en betydande del av specialjägarnas prestationsförmåga. På basen av lång erfarenhet kan vi konstatera att den fallskärmsjägarutbildade reserven håller ytterst hög kvalitet.

Helikopterbataljonen är operativt redo

Helikopterbataljonen har opererat med sin nya huvudmateriel i tio år nu. NH90-projektet är nu på slutrakan och verksamheten med den nya materielen är etablerad. Efter utmaningarna i början har den nya transporthelikoptern visat sig vara ett utmärkt arbetsredskap för finländska förhållanden och för de uppgifter som har ålagts den.

Helikopterbataljonens organisation ändrades i början av det här året. I samband med organisationsförändringen avstod man från en flygande enhet och bildade två flygande enheter som nu flyger med båda helikoptrarna. Flygtekniska kompaniet förblev oförändrat. Det förnyade 1. Helikopterkompaniet är en enhet med hög beredskap där tyngdpunkten ligger på luftfart för specialtrupper. Det har som uppgift att utveckla och utbilda NH90- och MD500-besättningar i luftfart för specialtrupper, från planering av uppgiften ända till genomförandet. Därutöver upprätthåller den här enheten beredskap för att delta i internationella krishanteringsuppgifter.

På motsvarande sätt har 2. Helikopterkompaniet som uppgift att ansvara för den grundläggande flygutbildningen med båda helikoptertyperna samt att producera helikopterstöd till de vanliga trupperna. Kompaniet ansvarar även för flygkadetternas pilotutbildning. Flygtekniska kompaniet ansvarar för regelbundet underhåll av NH-helikoptrarna samt åtgärdar fel och skador i alla beredskapslägen både i Finland och utomlands.

Helikopterbataljonen är en operativt redo truppenhet med förmåga att snabbt reagera både på försvarsmaktens och övriga myndigheters behov i alla möjliga situationer.

Stöd för specialoperationer

Specialoperationer kan inte genomföras utan ändamålsenligt och rätt dimensionerat stöd. Omfattning och typ av stöd som specialtrupperna får av övriga försvarsgrenar och aktörer beror på situationen och omständigheterna samt på vilken uppgift som har ålagts specialtrupperna. Detta stöd spelar en central roll för att specialoperationerna ska kunna genomföras framgångsrikt.

Snabb verkställighetsförmåga och beredskap att svara på alla typer av beordrade uppgifter förutsätter även organiskt stöd för specialtrupperna. Stödkompaniets, Underhållscentralens och Uttis jägarregementes övriga enheters förmåga att stöda försvarsmaktens specialoperationer byggs upp och upprätthålls som en integrerad del av helheten. Stödelement som kan svara mot alla krav gör det möjligt att inleda operationer och att fortsätta dem ända tills man har uppnått avsett slutresultat.

Stödkompaniet vid Uttis jägarregemente ansvarar för specialoperationsstödets trupproduktion.

Stålet blir till guld på försvarsmaktens specialtruppskurser

Grunden för den yrkeskompetenta specialtruppsverksamheten läggs på försvarsmaktens specialtruppskurser, där även en riktig inställning och värdegrund skapas. Specialtruppskursen ger förutsättningar för att sköta uppgifter på grundnivå i försvarsmaktens specialtrupper vid armén och marinen. De som avlagt kursen med godkänt resultat placeras i båda försvarsgrenarnas krigstida reserv. Kursdeltagarna kan även söka sig till uppgifter för specialtruppsunderofficer vid arméns och marinens operativa specialtruppsenheter eller studera vid Försvarshögskolan för att sedan återvända till specialtrupperna som officerare.

Specialtruppskursen räcker 12 månader och dess målsättning är att harmonisera grundläggande stridsmetoder, stridstekniker och verksamhetsmodeller samt att bygga en stadig grund för specialtruppsoldaterna att stå på och som de sedan kan bygga vidare på med nya förmågor. Bildligt talat kan man säga att under beväringstjänstgöringen härdas de värnpliktiga till stål, på specialtruppskursen blir stålet till guld och vid Specialjägarkompaniet och Marinens avdelning för specialoperationer slipas guldet till diamanter.

Specialoperationsavdelningen skräddarsys enligt situation och uppgift

De förmågor, den materiel och den yrkesskicklighet som enheterna och personalen vid Uttis jägarregemente har till sitt förfogande utgör specialoperationernas verktygslåda. Med hjälp av den här verktygslådan skräddarsys från fall till fall det verktyg som behövs för att utföra den uppgift som har beordrats specialtrupperna och för att klara av de situationer som uppkommer i samband med denna. Det här verktyget kallas Specialoperationsavdelningen.

Specialoperationsavdelningen kan till sin sammansättning vara liten eller stor. Den kan vid behov innehålla bara ett eller vid behov flera av prestationsförmågans delområden. Gemensamt för alla situationer är att Specialoperationsavdelningen förmår uppfylla den beordrade uppgiften. Specialoperationsavdelningen är ett verktyg under Uttis jägarregementes ledning för situationer som kräver insats av försvarsmaktens specialtrupper.

När en kris eller någon annan särskild situation uppkommer är det för sent att börja bilda specialtrupper. Därför har försvarsmakten redan idag ett truppförband som heter Uttis jägarregemente.