Hoppa till innehåll
Sektioner
Meny
Armén

Det hundraåriga pionjärvapenslaget utvecklas genom tiden

Armén 24.7.2018 9.56
Nyhet

De finländska pionjärerna har understött andra vapenslags strid, främst infanteriets strid, redan under hundra års tid. Under ett sekel har Finland blivit en stormakt i fråga om spärrning och vi har en mångsidig kompetens inom främjande av rörelse, främjande av skydd och skyddsverksamhet. Den finländska pionjäryrkeskunskapen befinner sig på en mycket hög nivå och har fått internationell erkänsla.

Pionjärvapenslagets årsdag i det självständiga Finland firas den 25 juli för att hedra det segerrika slaget vid Schmarden. Sedan vapenslaget grundades har vi färdats en lång väg. Vår militära verksamhetsmiljö har förändrats. Detta innebär utmaningar även för pionjärerna: en modern pionjär måste kunna spärra och befästa på stridsfältet snabbare än tidigare. Dessutom måste vi ha förmåga att främja de anfallande delarnas rörelse i omedelbar anknytning till striden. Tidigare hade man tid att förbereda åtgärderna i en månad eller fler, nu talar vi om dygn. Under den senaste tiden har vi i synnerhet förbättrat vår stridsberedskap och vår situationsmedvetenhet, som har avgörande betydelse för stridsberedskapen. Vi har nu en god uppfattning om vår förmåga under undantagsförhållanden.

För närvarande är Finland en stormakt i fråga om spärrning. Vi har klart flest minor och pionjärer jämfört med de övriga europeiska länderna. Vi har anledning att vara stolta över vår spärrningsförmåga. Att ständigt vara medveten om sin stridsförmåga är centralt. Utvecklandet ska öka stridsförmågan vid rätt tidpunkt. För att utveckla vapenslaget vidare behövs allas arbetsinsats.

Då vi utvecklar vapenslaget är även misstag tillåtna - under förutsättningen att man lär sig något av dem. Genom vår utbildning måste vi i första hand kunna producera stridsdugliga krigsmän för infanteriet och de ska dessutom ha specialkunskaper inom pionjär- och skyddsfrågor. En tuff främsta linjen-attityd är den avgörande egenskapen. Det internationella samarbetet inom vapenslaget ska utvecklas till en nivå, där det ger pionjärvapenslagets personal god beredskap att verka i framtidens allt mer internationella verksamhetsmiljö. Den materiel och utrustning som vi använder håller vi i funktionsdugligt skick.

Pionjärutbildningen och pionjärprestationsförmågorna utvecklas målmedvetet

En täckande utvecklingsplan har utarbetats för åren 2018-2028. Med hjälp av utvecklingsplanen skapar vi riktlinjer för utvecklingen av vapenslaget ända fram till 2028 och skapar även grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet från 2028 framåt. Ett systematiskt utvecklingsarbete utgör en grundförutsättning för kontinuitet i vår snabbt föränderliga verksamhetsmiljö.

Vid slutet av utvecklingsperioden har pionjärvapenslaget förmåga att stöda reserven genom främjande av rörelse i omedelbar anknytning till striderna. Vi klarar av att inleda de mest centrala pionjäråtgärderna under loppet av några dygn. De viktigaste objekten är befästa med tunga delar redan under normala förhållanden. Genom skyddsförmågor möjliggörs förvarningar, ett tillräckligt skydd mot stridsmedel (CBRN) och sanering av trupper som exponerats för stridsmedel.

En betydande reform inom utbildningen är att pionjärutbildning inleds vid Jägarbrigaden 2019 och vid Gardesjägarregementet 2020.

Vi utvecklar pionjärverksamhetens delområden på följande sätt:

  • Främjande av rörelse: vi stärker de mekaniserade truppernas förmåga att främja rörelse inom stridernas verkansområde och moderniserar våra röjningskompaniers prestationsförmåga.
  • Spärrning: vi har förmåga att påbörja spärrningsåtgärder allt snabbare vid de första objekten. Vi undersöker möjligheterna att använda fjärrstyrda minor.
  • Skydd: vi utvecklar spanings-, sanerings- och räddningsförmågan och förnyar den enskilda soldatens skyddsutrustning.
  • Främjande av skydd: vi utvecklar förmågan att snabbt befästa ett objekt.
  • Ledning: vi använder huvudsakligen elektroniska system i hanteringen av pionjärinformation.

I fråga om utvecklingsarbetet måste vi särskilt försäkra oss om att vi avancerar på ett koordinerat sätt. Nya förfaringssätt och verksamhetsmetoder tas i bruk vid rätt tidpunkt, och inte alla på en gång.

Pionjärerna är internationella

Målsättningen med den internationella verksamheten är att utveckla försvarsmaktens beredskap att lämna och ta emot internationellt bistånd samt att öka den internationella kompatibiliteten. Finländska pionjärer har deltagit i många krishanterings- och fredsbevararoperationer ute i världen. Vi övar aktivt med våra internationella partner såväl i hemlandet som utomlands. Våra förfaringssätt och metoder följer den internationella utvecklingen och internationella trender. Vi utbildar även internationella pionjärer i Finland och ordnar årligen utbildning inom pionjärverksamhet och skydd.

Andra länder är också intresserade av vår högklassiga kompetens inom spärrning. För dem ordnar vi årligen ett kunskapsutbytesevenemang. Med Sverige samarbetar vi intensivt såväl i fråga om utbildning som i fråga om materielanskaffningar. Vår personal deltar ofta i EU:s, Natos och övriga partners kurser och utbildningsevenemang runt om i världen. Vi kan konstatera, att pionjärernas internationalitet som har börjat för länge sedan åtminstone inte har avtagit.

– Pionjärinspektör, överste Matti Lampinen

 

Pionjären som vapenslag

  • Pionjärerna fördröjer och styr motståndarens rörelse och förorsakar förluster för motståndaren genom att bygga spärrar, som består av mineringar och avspärrningsanordningar (bro- och vägförstöring, blockeringar och grävningar).
  • De egna truppernas rörelse främjas i omedelbar anknytning till striderna genom röjning, genom att hålla vägnätet i skick och vid behov genom att bygga broar och vägar som lämpar sig för fältförhållanden. För att korsa vattendrag kan även ponton- och broutrustning användas.
  • Skyddsutbildningens målsättning är att ge krigsmännen beredskap att klara sig i ett område där de exponeras för kemiska och biologiska vapen, kärnvapen samt brandvapen.
  • Pionjärvapenslagets beväringar utbildas vid arméns och marinens truppförband, där de får en högklassig utbildning för krigsmän och en mångsidig och intressant utbildning i pionjärvapenslaget.
  • Pionjärvapenslagets jubileumsdag firas för att hedra minnet av slaget vid Schmarden 25.7.1916. Man har inte kunnat fastställa något egentligt datum under Finlands självständighetstid, då vapenslaget skulle ha grundats vid Finlands försvarsmakt.