Hoppa till innehåll

Kommendören för armén: Hela folkets armé utgör grunden för försvaret

Armén
Utgivningsdatum 24.2.2018 11.28
Nyhet

Tal av kommendören för armén, generalmajor Petri Hulkko vid paradmönstringen i samband med 100-årsjubileet i Vasa 24.2.2018 till minnet av jägarnas hemkomst

Ärade veteraner från våra krig, herr försvarsministrar, ärade paradpublik, soldater,

I morgon (25.2) har det förflutit exakt 100 år sedan jägarnas huvudtrupp återvände till Finland och stod på samma torg där vi nu står medan general Mannerheim granskade deras led. Jägarna hade säkert höga förväntningar. Äntligen hade det ögonblick kommit, som var anledningen till att de hade begett sig till Tyskland, lämnat sina hem och färdats mot det okända.

Fr.o.m. 1915 hade knappt 2 000 unga män från Finland rest till Tyskland för att få militärutbildning. De motiverades av tanken på ett självständigt Finland någon gång i en okänd framtid. Finlands självständighetsförklaring i december 1917 gav dem äntligen hopp om att få återvända till Finland. Slutligen blev hemkomsten verklighet och som första etapp på hemfärden svor de faneden i Libau, därifrån resan sedan fortsatte hit till Vasa. Samtidigt invigdes det självständiga Finlands första truppförbandsfana, Jägarfanan, som i våra riksomfattande parader följer direkt efter den tretungade statsflaggan.

Jägarna representerade ett tvärsnitt av Finlands folk och dess dåtida struktur och olika befolkningsskikt. Majoriteten av jägarna hade bonde- eller arbetarbakgrund. Det faktum, att jägarna kom från olika samhällsklasser underlättade också deras första uppgift, nämligen att fungera som ledare för trupper som ingick i en bondearmé. Det var beklagligt att de på samma gång blev tvungna att strida mot andra finländare i ett skarpt tudelat Finland. Något sådant hade de säkert inte kunnat räkna med, då de begav sig till Tyskland för att få militärutbildning.

Efter händelserna år 1918 bildade jägarna den centrala kader, under vars ledning man började bygga upp och utbilda den unga republikens försvarsmakt. Som ledare och verkställare av byggnadsarbetet hade jägarna utmärkt framgång. Bevis på detta utgör det välmående Finland, som lyckades bevara sin självständighet. Under våra senaste krig 1939-1945 innehade jägarna nästan alla betydande ledningspositioner alltifrån Högkvarteret till olika högre förband och inom alla försvarsgrenar. Tjugo jägare förlänades Finlands högsta hederstecken, Mannerheimkorset och hela 49 jägare tilldelades generals rang. Största delen av dem som tjänstgjorde som kommendörer vid armékårer, divisioner eller regementen hade jägarbakgrund.

Finlands försvarsmakts arv bygger på den grund som jägarna skapade. Många tillvägagångssätt och militär praxis som fortfarande är i bruk har fått sin början tack vare jägarnas insatser. Den allmänna värnplikten återspeglar också mångfalden i jägarnas bakgrund. Värnplikten har ett orubbligt stöd bland finländarna. I Finland finns det inga verkliga alternativ till värnplikten. Hela folkets armé, som består av befolkningens alla skikt, utgör grunden för vårt försvar och ett starkt stöd för försvarsandan. Veteranernas gärningar under våra senaste krig för att försvara fosterlandet är ett utmärkt exempel på förmågan och viljan hos "folkets armé".

Bästa paradpublik,

Då man jämför olika områden i Finland, kom största delen av jägarna från Österbotten. Det är fint att vi i dag kan högtidlighålla denna hundraåriga resa, här i Vasa, i Österbottens huvudstad, dit jägarnas huvudtrupp återvände. De jägare som härstammade från Österbotten kände konkret att de hade kommit hem, då de stod på detta vintriga fält i februari 1918. Jag vill tacka Österbotten och i synnerhet Vasa stad för att man värnat om jägarnas minne och för att man möjliggjort detta jubileum.

Jägarnas betydelse för skapandet av Finlands försvarsmakt och tryggandet av vår självständighet under självständighetens första decennier är obestridbar. Vi står i tacksamhetsskuld till dem på många sätt.

Soldater,

Låt oss utbringa ett trefaldigt leve för fosterlandet.

´