Den finländska värnplikten – grunden för vårt försvar i 100 års tid

"Det självständiga Finlands temporära värnpliktslag utfärdades för exakt 100 år sedan 8.2.1919. Som en militärt sett alliansfri stat är vi beredda att försvara vårt territorium självständigt. Genom värnplikt utbildar vi tillräckliga krigstida trupper, och vid behov försvarar vi hela landet." Så skriver stabschefen för armén, generalmajor Markku Myllykangas

Vi finländare är bara ungefär 5,5 miljoner till antalet. Det utgör cirka 0,07 % av världens befolkning. Det finns över 50 städer i världen där det finns flera människor än vi är i hela Finland. Eftersom vi inte hör till någon militärallians är vi beredda att försvara vårt territorium självständigt. Vi försvarar vårt land från Hangö till Utsjoki och från Ilomants till Vasa. År 2015 sände vi ett s.k. reservistbrev till våra cirka 970　000 reservister. Det är inte många länder som kan göra det. Det är inte heller många länder som kan tiofaldiga sin fredstida styrka till krigstida styrka på några dagar. Det kan vi. Trots vår ringa folkmängd och vårt omfattande territorium har vi lyckats upprätthålla och säkerställa lugna förhållanden i vårt land.

Värnplikten har väckt känslor, både för och emot, redan då den blev det självständiga Finlands försvarslösning 8.2.1919. Värnplikten har således utgjort grunden för vårt försvar redan i 100 års tid. Kärnan består och är fortfarande aktuell. Förhoppningsvis bevarar denna fungerande grund sin karaktär även i framtiden. Under årens lopp har utbildningen och praxisen utvecklats genom att möjliggöra frivillig militärtjänst för kvinnor. Man har svarat mot det aktuella säkerhetsläget genom lagstiftning och befogenheter samt genom att inrätta beredskapsenheter vid armén. Genom värnplikten kan vi utbilda tillräckliga krigstida trupper och vid behov försvara hela landet. Vi kallar vår modell Den finländska värnplikten.

Inom försvarsmakten pågår för närvarande Utbildning 2020-programmet, genom vilket vi allt bättre kan svara mot förväntningarna hos värnpliktiga som är födda på 2000-talet. Vi effektiverar utbildningen och utbildningsmetoderna, så att så många som möjligt av de unga som gör sin beväringstjänst får tjänstgöra i en uppgift där de kan utnyttja sitt eget kunnande. Samma gäller reservisterna. Vi behöver varje värnpliktig för uppgifter inom försvaret.

Värnplikten inverkar på många sätt på det omgivande samhället. Den övergripande säkerheten, inverkan på folkhälsan och gemenskapen - för att nämna några. Också individen har nytta av beväringstjänsten. De kunskaper och färdigheter, körkort och vänskapsband som man får under tjänstgöringen består förhoppningsvis hela livet ut.

En utvidgning av uppbåden så att de skulle omfatta även kvinnor kräver lagändringar. Det är på många sätt även en resursfråga. Det är skäl att skilja mellan uppbåd och evenemang vilkas syfte är att ge försvarsinformation. Vid uppbådet bestäms tjänstgöringsklassen, platsen där och tidpunkten då tjänstgöringen inleds. Uppbådet är alltså inte enbart ett informationsmöte om försvarsfrågor.

Den finländska värnplikten har varit en viktig uppgift och kommer att vara det även under de kommande hundra åren. Det nuvarande systemet producerar tillräckligt med krigstida trupper för Finlands behov, och det är även kostnadseffektivt. Det lönar sig inte att slå sönder någonting som fungerar, men det går att utveckla det på många sätt.

Generalmajor Markku Myllykangas
Stabschef för armén
Beväring årsm. 1981