Utbildaren innehar en central roll för hur beväringarnas motivation byggs upp

Hur påverkar utbildningskulturen beväringarnas inre motivation? Den här frågan undersöker kapten Vesa Lassila i sin pro gradu-avhandling.

Enligt Lassila ger en utbildningskultur som stöder individens förmågor och autonomi en god grund för hur beväringens motivation upprätthålls och utvecklas i framtiden. Kapten Lassila undersökte hur man inom ramen för Försvarsmaktens utbildningskultur kan påverka beväringarnas inre motivation och hur denna byggs upp. Forskningen genomfördes vid Reservofficersskolan åren 2018–2019. I undersökningen deltog reservofficerselever och deras utbildare. Officerseleverna besvarade en enkät i början och slutet av kursen.

Tre olika typer av motivation

Forskningen bygger på Deci & Ryans självbestämmandeteori (Self-Determination Theory, SDT) enligt vilken motivation delas in i

1) inre motivation

2) yttre motivation och

3) icke-motivation.

Inre motivation innebär spontan, frivillig och naturligt tillfredsställande verksamhet. Handlingarna i sig känns meningsfulla. Personer med inre motivation är entusiastiska. Yttre motivation kan definieras som handlingar som förväntas medföra positiva konsekvenser, som till exempel materiella belöningar eller att undvika negativa konsekvenser, till exempel straff. Icke-motivation innebär passivitet och total ovilja.

Enligt självbestämmandeteorin har människan tre grundläggande psykologiska behov:

1) autonomi,

2) kompetens och

3) samhörighet.

I vilken grad dessa behov är tillfredsställda inverkar på individens motivation och hur denna varierar. Målet med forskningen var att undersöka hur dessa tre behov kan främja beväringarnas inre motivation.

I forskningen undersöktes Försvarsmaktens utbildningskultur utgående från överstelöjtnant, PeD Pekka Halonens (2007) doktorsavhandling om hur Försvarsmaktens utbildningskultur byggs upp "Puolustusvoiminen koulutuskulttuurin rakentuminen". Hur utbildningskulturen påverkade beväringarna undersöktes via personalen, d.v.s. utbildarna. Utbildaren ansågs fungera i gränssnittet mellan beväringar och utbildningskultur, d.v.s. i verksamhetskulturen eftersom utbildnings- och undervisningssituationer konstaterats vara av central betydelse för beväringarnas motivation. Utbildningen sågs som en process eller förändring som strävar efter att påverka värden, attityder, kunskaper, kompetens och motivation hos dem som utbildas.

Undersökningens statistiska test visade att beväringarnas motivation förklarades av att de grundläggande behoven var tillfredsställda. Som en generell iakttagelse kan konstateras att beväringarnas motivation hölls på en relativt hög nivå, men att de faktorer som upprätthöll motivationen ändrades under militärtjänstgöringen. Kompetensfaktorer, d.v.s. skicklighet och kunskap, förklarade entydigt starkast inre motivation och variation i motivationen. Autonomifaktorer förklarade näststarkast inre motivation men kunde inte längre förklara variation i motivationen. Samhörighetsfaktorer hade entydigt mindre inverkan på motivationen än andra faktorer.

En viktig iakttagelse var att, i jämförelse med andra faktorer, stärktes kompetensfaktorernas inverkan betydligt under militärtjänstgöringen.

Vad är då kompetens? Kompetens innebär individuellt kunnande och individuell skicklighet samt förmåga att identifiera dessa. En person som känner sig skicklig tror sig kunna utföra sina uppgifter framgångsrikt och njuter av arbetet där hen känner att hen gör bra ifrån sig. Ur skicklighetssynpunkt lagom utmanande uppgifter upprätthåller motivationen. För svåra uppgifter å andra sidan sänker motivationen. Detsamma är fallet med uppgifter som känns för lätta.

I undersökningens öppna svar framhävdes beväringarnas vilja att lära sig och utvecklas, sökande efter nya utmaningar och vilja att lyckas som enskilda motivationsfaktorer för kompetens. Utgående från detta är beväringarna aktiva och villiga att lära sig, och de söker mening för sig själva i såväl enskilda utbildningstillfällen som i hela militärtjänstgöringen. Detta syntes bland annat i att tillfredsställelse med valet av utbildning utgjorde en viktig faktor för inre motivation.

Atmosfären och samhörigheten viktiga

Även om autonomi och samhörighet inte var betydande indikatorer för inre motivation och variation i motivationen i de statistiska testen var de öppna svaren gällande dessa värda att beaktas. Beväringarna ombads ange den mest centrala faktorn som upprätthåller eller ökar motivationen. Andelen svar som angav samhörighet ökade markant mellan enkäterna i början och i slutet. I slutenkäten hade atmosfären och samhörigheten bland tjänstgöringskamraterna stigit till den största enskilda motivationsfaktorn. Det fanns endast en handfull öppna svar gällande autonomi, trots att man skulle kunna tro att frihet är en viktig motivationsfaktor för beväringar.

Motivera, var empatisk och erbjud alternativ

Utbildaren har en central inverkan på beväringarnas motivation och hur denna förändras. Det handlar om att identifiera kontrollerande utbildning och utbildning som stöder autonomi. Utbildaren kan agera antingen kontrollerande och påverka beväringarnas motivation negativt, eller stöda autonomi och därmed påverka beväringarnas motivation positivt. Det handlar inte om balans mellan strikt övervakning och total frihet, utan om balans mellan att tvinga till handling och erbjuda alternativ. Även om kontexten skulle vara kontrollerande kan man i enskilda situationer agera för att minska känslan av kontroll och därmed öka den frihet som individen upplever.

Ur kompetensperspektiv sett kan utbildare stöda autonomi genom att
1) motivera det som ska göras på ett meningsfullt sätt,

2) acceptera andra personers synvinklar och

3) erbjuda alternativ istället för kontroll.

Med motivering avses att berätta en rationell och godtagbar orsak. Med att acceptera andra personers synvinklar avses en särskild empati där man förstår och accepterar att andra personer kanske inte ser saker och ting ur samma synvinkel som man själv. Man bör även visa uppskattning för uppgifter som beväringarna upplever som otrevliga. Att erbjuda alternativ innebär inte nödvändigtvis att man erbjuder faktiska alternativ utan kan även avse till exempel språkbruk. Istället för att med ordval tvinga in den andra i en antingen - eller situation med befallande ord ("måste", "är tvungen att") kan man istället använda till exempel konditionalis eller en begäran ("skulle du kunna"), då personen kan få en känsla av att det finns en valmöjlighet.

Betydelsefull verksamhet och frihetskänsla

Vid främjandet av den inre motivationen handlar det inte bara om att hitta intressanta och motiverande uppgifter utan om att minska känslan av kontroll och öka känslan av autonomi. Centralt är att personen kan identifiera verksamhetens betydelse för henne själv. Vid utbildningstillfällena bör beväringarna ges sådana motiveringar och grunder för det som ska göras, att de själva kan acceptera det, och med vilka de har möjlighet att kombinera det som ska göras med en för dem betydelsefull eller viktig kontext.

Även om utbildningstillfällena är gemensamma för beväringarna upplevs de individuellt. Utbildarens förmåga att beakta olika beväringar, sörja för vars och ens möjlighet att delta i utbildningstillfället i fråga och ge feedback som beaktar kunskapsnivåerna främjar alla beväringars motivation. Vilken betydelse har beväringens motivation? Motivation gör att man förbinder sig till ett visst handlingssätt och riktar verksamheten för organisationens centrala målsättningar. Det om något gynnar militären. Beväringsutbildningens momentum för att bygga och stärka motivation bör inte få gå förlorad.

Här följer till psykologiska grundläggande behov knutna teman för att stärka motivationen:

Att stöda autonomi:

- Identifiera vad eleverna vill

- Erbjud olika sätt att närma sig lärandet

- Värdesätt otrevliga uppgifter

- Uppmuntra till aktivt deltagande

- Ge möjligheter

- Ge ansvar för lärandet

- Undvik externa belöningar

Att stöda kompetens:

- Erbjud optimala utmaningar

- Erbjud konstruktiv handledning

- Värdesätt elevernas arbete

- Ge positiv och konstruktiv feedback som beaktar kunskapsnivåerna

Att stöda samhörighet:

- Värdesätt de lärande

- Acceptera och visa förståelse också för de lärandes negativa uttryck

- Ge mentalt stöd

- Främja uppkomsten av gruppsamhörighet

Skriven av: Kapten Vesa Lassila, Markstridsskolan, Reservofficersskolan.