Röjningskompaniet är en eftertraktad tjänstgöringsplats

Röjarutbildningen är en av sex vapenslagsutbildningar vid Karelska brigaden. I försvarsmaktsreformen år 2015 koncentrerades röjningsutbildningen till Vekaranjärvi. Vid Kymmene pionjärbataljon grundades ett röjningskompani, som är en relativt kompakt och fungerande enhet.

I samband med att utbildningen inleddes moderniserades även utbildningsplatserna. Vid garnisonen uppfördes bland annat en pionjärutbildningshall. Motiverade utbildare, som hör till de främsta inom sitt område, väcker lätt beväringarnas intresse för den intressanta utbildningen.

Vid Kompetenscentret för röjning vid Karelska brigaden ges beväringarna utbildning, med vilken man strävar efter att svara mot olika hotbilder. Efter utbildningen har beväringarna beredskap att verka inte bara i försvarsmaktens trupper utan även i samarbete med till exempel Polisen och räddningsväsendet.

Vid röjningsövning sätts beväringarnas förmåga att lösa problem på ett kreativt sätt dagligen på prov. Problem som sprängmedel som röjs förorsakar måste lösas så att man tillämpar allt som man har lärt sig i utbildningen. Man poängterar därför för beväringarna i alla skeden av röjningsutbildningen speciellt betydelsen av att förstå helheter. Enbart genom att förstå helheter och genom att diskutera olika alternativ kan man lyckas lösa problemet.

Vid Karelska brigaden övade man röjning av oexploderad ammunition vid uppgiftskontroller även i april. Utbildare vid den här kontrollen var löjtnant Salonen vid Kymmene pionjärbataljon. - Vid den här kontrollen har man som uppgift att röja oexploderad ammunition, förklarar Salonen. - Till uppgiften hör även planering och uppförande av skydd, tillägger Salonen. - Här handlade det om att avlägsna en handgranat från sanden, berättar pionjär Niko Partanen (Sulkava) från Röjarkompaniet. - De viktigaste sakerna i jobbet är att skydda människor och byggnader och göra det med eftertanke, tillägger Partanen. - Jag lyckades riktigt bra, trots att det här var den mest krävande kontrollen, berättar pionjär Partanen. - De andra kontrollerna har varit betydligt kortare, den här tog över två timmar, berättar pionjär Niila Nevaranta (Tusby). - Det här är ett ganska krävande jobb och det behövs ännu mera systematiskt tänkande, tillägger Nevaranta.

Luutnantti Salonen Kymen pioneeripataljoonasta.

- Vid kontrollen mäter man patrullchefens förmåga att leda sin egen patrull, att agera tryggt och säkert vid objektet och planera till exempel skydd av byggnader som befinner sig bredvid objektet. - Att analysera riskerna hör också till patrullens uppgifter. Till exempel hurdan sprängning det är fråga om eller hurdana indirekta hot såsom fiender från luften, till lands eller något annat, berättar utbildaren, löjtnant Salonen om uppgiftskontrollen.

Beväringarna som deltar i röjningsutbildningen upplever de krävande uppgifterna som synnerligen intressanta och den kreativa problemlösningen som oerhört givande, naturligtvis utan att på något sätt förringa betydelsen av den spänning som uppstår när man arbetar med oexploderad ammunition.

Den roll som beväringsunderofficeren som leder röjningspatrullen har betonas då röjningsuppgifterna utförs. Även om en kommande reservofficer fungerar som hans eller hennes förman under övningarna, är det oftast chefen för röjningspatrullen som har ansvaret för att uppgiften utförs på ett lyckat sätt. Chefen för röjningspatrullen är den person som söker en lösning på sprängmedelssituationen tillsammans med chefen för den trupp som har områdesansvaret. Då hittar patrullchefen sig själv i situationer där hans eller hennes yrkeskunskap och lyckade försök bedöms av Polisens fältchef eller till exempel Underhållskompaniets chef.

Den huvudsakliga utrustning som de beväringsröjare som utbildas använder är den inhemska Röjarens skyddsdräkt 2000, som väger 20 kg och som snabbt lär de unga männen och kvinnorna vikten av god fysisk kondition.

I samband med hanteringen av material på engelska blir beväringarna bekanta med förkortningar som behandlar internationell röjning och deras betydelse, såsom till exempel EOD (Explosive Ordnance Disposal = identifiering, röjning och oskadliggörande) och IEDD (Improvised Explosive Device Disposal = röjning av improviserade sprängmedel). Även i övrigt i undervisningen används mycket material på engelska, då till exempel arbetet med att förstå principerna för hur ammunition fungerar och inse den tekniska vokabulärens betydelse förbättrar språkkunskaperna som man lärt sig tidigare i livet.