Sektioner
Meny
Maavoimat

Den virtuella utbildningsmiljön som en del av beväringsutbildningen

Pansarbrigaden 5.10.2018 14.52
Nyhet
Militär personal använder datorer för att utbilda krigare

Den virtuella utbildningsmiljön (VKY) inom beväringsutbildningen är en relativt ny sak. Utbildningen som använder datorspelsimulatorer startade i praktiken av sig själv, utan normer och order. Många utbildare hade märkt att undervisningen i taktik och stridsteknik med hjälp av datorspelsimulatorer var en mer effektiv undervisningsform än de traditionella Powerpoint-lektionerna. Förändringen kräver att utbildarna är insatta i och har kunskaper om området - och kräver det fortfarande. De möjligheter som den virtuella utbildningsmiljön erbjuder är emellertid nästan obegränsade.

Uppkomst och bakgrund

Pansarskolan hade prövat på att använda spelet Steel Beast i utbildningen av kadetter under åren 2001 - 2002. I samband med projektet Leopard 2 A4 under 2003 fick man finansiering för ett Steel Beasts Professional-klassrum, där tankmännen övade tangentteknik och stridsteknik. År 2007 hade den dåvarande brigadkommendören ställt frågan på vilket sätt det skulle vara möjligt att öva myndighetsarbete. Också andra vapenslag och verksamhetsområden än pansarvapenslaget saknade virtuella simulatorer. Ganska snart kom det kommersiella Operation Flashpoint ut på marknaden. En professionell version av programmet under namnet Virtual Battlespace, dvs. VBS1 fanns redan sedan tidigare. Pansarbrigaden var först i Finland att ta VBS2, som hade utarbetats utgående från Flashpoints efterföljare Armed Assault, i försöksanvändning. Försöket gav goda erfarenheter och Pansarbrigaden fick ett eget klassrum för virtuell utbildning 2009.

Riksomfattande virtuell utbildning

Utgående från Pansarbrigadens exempel grundades 2016 vid Markstridsskolan ett riksomfattande Kompetenscenter för simulatorverksamhet och samtidigt grundades vid Pansarbrigaden en riksomfattande Avdelning för virtuell utbildningsmiljö, som i fråga om arbetsledning är underställd Kompetenscentret för simulatorverksamhet och leder den riksomfattande virtuella utbildningen och producerar och testar material för en virtuell utbildningsmiljö. På samma gång förbereder sig avdelningen på att ta över ansvaret för alla virtuella simulatorer vid försvarsmakten. I det arbetet får man hjälp av beväringar som genom specialrekrytering av Huvudstaben rekryteras till specialuppgifter. Det finns sammanlagt ca 40 av dem i varje garnison. En annan stor helhet inom samma organisation är det dubbelsidiga simulatorsystemet KASI som verkar vid Björneborgs brigad.

Förra året kom den virtuella utbildningsmiljön till alla garnisoner. I hela landet finns det nu 35 klassrum och 1245 datorer med programvaran VBS3.9.0 FDF. I de garnisoner som ger utbildning i användningen av Leopard-stridsvagnen används programvaran Steel Beasts Professional. Användningen av programvaror i olika garnisoner varierar fortfarande, men ökar hela tiden. Orsaken till detta är bl.a. de minskande kvoterna för övningsammunition och de tidvis förekommande användningsförbuden.

Såväl elever som utbildare har nytta av den virtuella utbildningsmiljön

Grundtanken med den virtuella utbildningsmiljön är att i mån av möjlighet ge truppen utbildning i helheten i samma omgivning där händelsen också övas med KASI-simulatorer. Det har lett till snabbare verksamhet i terrängen och har underlättat utbildarnas arbete, eftersom man har kunnat rätta till fel tillvägagångssätt redan i klassrummet. Virtuella utbildningsmiljöer lämpar sig också mycket väl för ledarutbildningen, eftersom de som ska utbildas till ledare nästan utan undantag saknar verkliga underlydande. I en virtuell utbildningsmiljö kan eleven inte slumra till, eftersom varje stridsman måste hålla sin egen virtuella figur i rörelse på stridsfältet enligt arméns spelregler. Det här uppnår man inte med PowerPoint-presentationer. Utbildaren kan följa med varje stridsman på sin skärm, kan vid behov avbryta situationen, ge respons och ta om prestationen med start från de initiala positionerna på några sekunder. Den utförda uppgiften går att spara med hjälp av programmets AAR-program (After Action Review), med vars hjälp man kan ge detaljerad respons. Samma respons fungerar som undervisningsmaterial också för följande kontingenter. Registreringen kan även omarbetas till ett vanligt videoklipp, som kan visas med vilken dator som helst.

Den virtuella utbildningsmiljön har dimensionerats på så sätt, att den ska användas varje vecka ca två timmar per beväring. Man har inte alltid kommit upp till den mängden, då utbildningsperioderna varierar från enhet till enhet. Den rådande rekommendationen i fråga om användning av simulatorassisterade undervisningsmetoder är att simulatorer ska användas mer under specialutbildningsperioden och trupputbildningsperioden samt under ledarutbildningen, medan de används mer sällan under grundutbildningsperioden.

En unik övningsmiljö för många vapenslag och funktioner

För vissa vapenslag är den virtuella utbildningsmiljön den enda simulatorn med vilken man kan öva verksamheten i Finland. Exempelvis eldledningssimulatorn (TUKSI) är redan ohjälpligen föråldrad och i praktiken sker all övning inom eldledningsverksamheten i Finland med hjälp av VBS3. På riksomfattande nivå har 17 olika vapen införts i den virtuella utbildningsmiljön inklusive sidverkande laddningar och splitterladdningar samt olika minor. Vapnen har riktig ballistik som har kodats från tabeller och vindens inverkan har beaktats. Exempelvis har en prickskytts gevär ett sikte som skalas in då man zoomar, med vilket det är möjligt att bedöma avstånd. Inte ens programvarutillverkaren klarade av att avbilda en motsvarande funktion. Antalet fordon som har modellerats för den virtuella utbildningsmiljön är 25 och antalet olika människor 30. Det senaste fordonet är en moderniserad BMP-2M för vilket den virtuella utbildningsmiljön utgör den enda simulatorn i användning. För alla centrala stridsfordon har dessutom siktanordningar av rätt typ anskaffats. Antalet avbildade kartor för olika övningsområden uppgår till 26 stycken och deras storlek varierar mellan 5 km x 5 km och 30 km x 30 km. Målsättningen är att i något skede avbilda hela Finland och skapa modeller för allt finländskt utbildningsmaterial så att de fungerar i simulatorn.

BMP-2M tank

Erfarenheter av den virtuella utbildningsmiljön

Den virtuella utbildningsmiljön gör det möjligt att gestalta stora helheter. I april 2018 testade man under en spanings-, verkans- och målanvisningsövning samverkan mellan olika truppförband. I övningen deltog beväringsspanare från Kajanalands brigad, Lapplands gränsbevakningssektion och Jägarbrigaden. Övningen genomfördes av Pansarbrigaden och leddes av Arméstaben i Villmanstrand. Som kartbotten fungerade Rovajärvi-området som mätte 30km x 30 km och situationen var densamma som under övningen Pohjoinen18, visserligen ur spaningens synvinkel. Erfarenheterna av övningen var mycket positiva. På samma kartbotten övades även under ledning av kommendören för Pansarbrigaden övningen Pohjoinen18:s verksamhet ur Pansarbrigadens synvinkel. De som deltog i övningen var plutonledare och uppåt, och under övningen var antalet spelare i Pansarbrigadens klassrum ca 50 stycken.

Bara fantasin sätter gränserna

Som helhet betraktad är det bara fantasin som sätter gränser för användningen av den virtuella utbildningsmiljön. Den lämpar sig för undervisning i stridsteknik för alla vapenslag och verksamhetsområden. Den virtuella utbildningsmiljön lämpar sig i synnerhet för utbildningsteman, som är svåra att åskådliggöra eller omöjliga att genomföra på annat sätt. Sådana teman är bl.a. verkan av indirekt eld och mineringar, fientlig verksamhet från luften, strid i bebyggelse inklusive förstörande av hus samt hur man kör in i ett bombskydd på rätt sätt. Till den virtuella utbildningsmiljöns goda sidor hör möjligheten att bearbeta materialet fritt; inga andra programvaror på marknaden ger lika goda möjligheter att skapa egna modeller. Med andra programvaror är det vanligen inte heller möjligt att avbilda egna kartor.

Trots allt är det bra att komma ihåg, att den virtuella utbildningsmiljön endast är en utbildningsmetod bland många andra - fortfarande är det nödvändigt att öva verksamheten utomhus och att skjuta med skarpa patroner.

Artikelförfattaren ingenjörmajor Lasse Lahdenmaa arbetar vid Pansarbrigaden och är huvudanvändare för Försvarsmaktens virtuella utbildningsmiljö och Chef för Simulatorsektorn.